Jag har läst en heldel "gravidbloggar" och "mammabloggar" under framförallt senaste året. Och något som stör mig så galet mycket är hur mycket folk klagar. Dom mår så dåligt under graviditeten och är så trötta och det är så jobbigt osv osv osv... Men helt ärligt, vad förväntade ni er? Det växer ett liv i er kropp! Och på ett eller annat vis har ni valt att behålla barnet och då är det väl självklart värt allt vad en graviditet innebär för att ett nytt liv ska få komma till er familj? Och sedan alla som klagar när dom är småbarnsföräldrar. Man får inte sova och pengarna räcker inte till och man får ingen egentid osv... Samma sak där, vad trodde ni? Och om egentid är så viktigt för er lär ni inte varit redo för barn än. Att pengarna inte räcker till borde ni haft en plan för innan ni vart gravid överhuvudtaget.
Att sitta och klaga i socialamedier leder ingen vart alls, ni kanske får några sympatikommentarer men inte mer än så. Men hur tror du ditt barn skulle känna sig om den läste det när den vart äldre? Och hur tror du det känns för dom som försöker få barn mer än något annat och inte kan?