4 timmar efter sprutorna slog febern till som ett brev på posten, vilket resulterade i en kokhet och otröstlig liten Milo. Han fick för första gången en alvedon och när den började göra susen vart han genast lugnare och sov på mitt bröst.

Sen dess har han sovit och jag har varit tvungen att väcka honom för mat osv. Då har han bara hängt som en trasa i min famn och inte alls haft någon ork. Just nu har vi precis gått och lagt oss i sängen och Milo ligger på min arm och sover. Är verkligen inte van att se mitt lilla hjärta såhär hängig, hoppas att jag har min glad och spralliga lilla kille tillbaka imorgon.

Helt galet, tänk att du funnits i våra liv i 3 hela månader idag. Att en sån liten människa kan ge så oändligt mycket kärlek. Du är det bästa jag vet lilla Milo!

Idag var vi dessutom på BVC för längd och vikt, sedan var det dags för Milos första vaccinationer och det gick över förväntan faktiskt. Såklart vart han ledsen just precis då men så fort han kom upp i min famn vart han lugn igen. Vi får hoppas att han inte får några biverkningar nu bara..